Valpträning!

I helgen har vi startat valparnas grundläggande träning. Se nedan.

Kontaktövning. Vicka lite på tårna bara så har du snart en hel valpkull hängandes i strumpan. :)

Mycket roligt tycker dom och se det också som en start för kommande kampövningar.

Boll med knutar är lika uppskattat.

För dig som vill ha en agilityboston har vi börjat tunnelträningen redan.

Superspännande tycker de!

Hushållsövningarna är det bara Pavarotti som har nappat på än.

Hemma hos honom kommer städningen att gå som en dans!

Matkaos

Valparna äter nu alltmer självständigt och Gina visar allt tydligare att nu får det snart vara slut på det här ätandet på henne. Nu verkar det vara de första ansatserna till uppfostran visa sig.
De springer efter henne när hon närmar sig och hon flyr först och kommer sen tillbaka och morrar och snurrar runt i hälften lek, hälften allvar. Deras vassa valptänder och klor känns nog inte så mysigt. Till nöds hjälper vi de som inte verkar få i sig tillräckligt att få snutta en och en. Det går hon med på. Hela ätproceduren känns smått kaotisk även fast de flesta äter med god aptit. Vi har flyttat de till köket på dagarna, så nu har de mer utrymme att röra sig på och är med oss mest hela tiden. Det är mysigt och rörigt och härligt!



Pavarotti vilar på maten

....och kollar läget
Korri spanar in brorsorna

och busar lite med mamma

Othello och Caruso roar sig

Caruso och mamma snackar lite allvar

Mums tycker Luna, Giovanni och Pavarotti!

Köket - här bor vi nu.

Korri vet inte vad....mat eller snutta hos mamma?!?

Caruso spanar......

......Och Luna

Mamma var ju bra, men det här e ju helt ok också!

Hjälp tiden går för fort!!!!

Nu e´re mycket bus.
Äta, sova, leka, äta, sova, leka, äta, sova, leka, äta, sova, leka, äta, sova, leka, äta, sova, leka.
Kan man ha det bättre än så. Man kanske ska bli en boston i sitt nästa liv :)

I helgen hade vi flera valpköpare på besök. Våra valpar kommer att få det bra. Nu går tiden så fort bara. Det är mindre än hälften av tiden kvar till att de ska lämna oss. Gäller att njuta järnet så länge de är kvar hos oss.

Och vad skönt att lilla Luna stannar kvar sedan. Det ska bli så roligt att få ha en liten valp igen och Gina får en kompis härhemma . Jag planerar också vårens äventyr med Gina. Snart kan vi börja träna lite igen.
Det ska bli så här kuuuul! (se bilden nedan)

Kvällsbus i baljan

Registrerade

Igår fick vi registreringshandlingarna från Kennelklubben. Den Svenska Kennelklubben är ett under av effektivitet jämfört med den italienska. När man tänker efter, så inser jag vilken otrolig tur vi har haft som inte blev lurade eller gick på nån bluff när vi köpte vår tik.

För de som inte vet, så var det när vi ville köpa en boston , fullständigt omöjligt att få tag på en i Sverige. Det året föddes bara 35 st och efter diverse mailande till olika uppfödare runt om i Europa så fick vi tag på Gina.

Vi visste inte så mycket om hur det ska gå till när man köper hund - vi åkte ned till en kennel strax utanför Milano och fick mycket god kontakt med uppfödarna - kände full tillit och åkte hem med en liten valp efter två träffar. Åhh vad lyckliga vi var! Lyckligt också att vi kom hem med en hund som är helt fri från sjukdomar.

Stamtavlor och registreringsbevis, köpeavtal......det var det inte frågan om.
Det tog den italienska kennelklubben 10 månader att få fram vår tiks stamtavla efter att diverse samtal.
Så att det härhemma dimper ned ett paket en vecka efter att man skickat in papperen....
Tusen tack!
Valparna har nu alltså officiella namn. Vi har valt de med tanke på Ginas italienska ursprung - vi ville att de alla skulle klinga av Italien.
(för vi gillar Italien ändå:))

Här är Caruso:

Här är Giovanni:

Här är Korri:

Här är Othello:

Här är Pavarotti:

Och sist den lilla som ska stanna kvar hos oss

Här är Luna:

Dagens morgonövningar!

Igår blev vi rejält oroliga. Kära mamma Gina som skött sig så exemplariskt, ammat de små och skött om sig själv, ätit och bajsat som en hel schäfer, var helt plötsligt en orolig hund, vägrade att äta och dricka och skakade. Vi lånade snabbt en bil och drog iväg till Bagarmossens djursjukhus. Det som kan bli akut är kalkbrist och då är det livshotande. Hon har också haft blodiga flytningar från livmodern som är normala, men som borde börja avta nu.
När vi väl var där blev hon bjuden på mat och mums och det var mycket godare att äta där än hemma. :)
Sen togs blodprov för att kolla kalk och socker. Tack och lov visade det inget att oroa sig för och veterinären trodde att det nog bara var en tillfällig dipp. Med sex vildbattingar som överfaller henne så fort hon närmar sig, så förstår vi att hon blir lite trött.
Igår avmaskade vi också allihop och imorgon ska de små få börja provsmaka på hundmat. Överaskande vilka maskar som en lite valp har i magen (urgh, bläh)
Idag verkar lugnet ha lagt sig igen och Gina verkar må bättre. Skönt!

Nu e vi snart på benen......

Här börjar det vara liv i luckan. Nu räcker det inte längre att ligga hos morsan och snutta.

De små liven har börjat röra sig mer och prövar sina ben.

De sitter upp och kravlar bra, så snart springer de säkert glatt omkring och vi har ingen koll längre :)!!!

Till helgen ska vi börja servera annan mat än mamma Ginas och det kommer hon nog inte att ha något emot.

Hon verkar inte vara helt förtjust i att de ska äta, kissa och bajsa hela tiden och visar ett allt större intresse av att umgås mer med oss igen.

Det är häftigt att kolla in att de små så tidigt visar intresse för varandra. Det ska bli otroligt spännande att se utvecklingen de närmaste veckorna!